Först har vi mig,
Sen har vi hon som släpar svarta sopsäckar
i trapphuset mitt i natten.
Den lilla killen som jag uppenbarligen har
skrämt på fyllan så han blir tyst som en mussla
och stryker sig längs husknuten så fort han ser
att jag närmar mig. Stackars han!
Sen har vi multi-kulti under mig,
dem luktar eller snarare stinker gammal
mjölk och kokar soppa på gamla katter.
Så idag åkte "Herr-Glade" fram,
deras balle stog på glänt och det osade så
fasaden nästan gulnade. Så jag sprayade och sprayade ner
till dem där nere. Tills nån indier sticker ut huvudet och får glade-spray
i ögonen. -Shit, tänkte jag. Nu ligger jag pyrt till.
Så Herr:Indier tittar upp och jag tittar ner och säger -Schyy, vi måste
vara tysta. Haha! Vad menade jag ens med det?!
Dem 12 Kenyaner som bodde där nere förra veckan har jag
fortfarande inte sett titt tack och lov.
Sen huset bakom mig, har vi the party-poopers.
Huset bakom det, kan inte ens beskrivas med ord.
Sen har vi Kakan och company...
Och ska man räkna upp knarkar-kvartarna längre bort,
så kan man lätt bli oredlig i språket.
Sen finns här raggare, Nazister, Rasister, mina vänner.
Det är nästan som kollektivet Scheike här hemma på gatan.
Jag trivs med andra ord ganska så bra faktiskt!
Dem som inte gillart, ja...-Vi gillar inte dig heller!
Tack och hej alla hemma på min gata ;O)
